Friskare kor med helhetstänk och fullfoder

Veterinären Martin Kavanagh och hälsorådgivare Martina Schmidt Detlefsen är överens. Med helhetstänk och rätt foderstat kan vi minska risken för sjukdomar som sur våm, acidosis, hos korna. Och kor som mår bra producerar mer och ger ökad vinst.


Martin Kavanagh är veterinär och hälsorådgivare, med många års erfarenhet från gårdar över hela världen. Han är bosatt på Irland men har sedan några år tillbaka ett nära samarbete med J-O Brink när det gäller att skapa balans i besättningarna och maximera produktionen och vinsten för kunderna.


– Utgångspunkten är att en gård är ett noggrant balanserat system – ett system som omfattar djur, foder, vatten, djurmiljön och lantbrukaren. Oavsett produktionssystem måste alla delar vara i balans för att en gård ska maximera produktion och vinst, säger Martin.


På samma sätt är kon själv ett biologiskt system där alla delar måste

fungera för att hon ska må bra och prestera.


– En sjuk ko kräver lika mycket arbete som 40 friska kor. Djur är alltid mottagliga för sjukdom. Genom att upprätthålla rätt balans för det produktionssystem som används på gården minskar risken för sjukdom, säger Martin.


Sur våm – vanligare än du tror

Sur våm, eller acidosis, är en vanlig sjukdom bland mjölkkor på svenskagårdar. Sjukdomen uppstår, något förenklat, när kon får för mycket kraftfoder och för lite strukturfoder.

För att producera mer mjölk ger många extra kraftfoder och minskar på grovfodret. Då ökar syraproduktionen i våmmen, den första och största av kons fyra magar, där idisslingen

sker. Martin Kavanagh förklarar:


– Mjölkkor omvandlar gräs till mjölk med hjälp av våmmens mikroorganismer

som kan bryta ner svårsmälta fibrer i fodret. Kons matsmältning är anpassad för grovfoder. När man utfodrar med spannmål som innehåller mycket stärkelse

kan störningar som sur våm uppstå. Det som händer efter utfodring är att pH-halten i våmmen sjunker då det bildas syror. Våmmen tar hand om syrorna på två sätt. Dels absorberas de med hjälp av papiller, små utväxter, i våmmens vägg. Dels sväljer kon saliv med högt pH-värde. Om fodret innehåller mycket stärkelse blir pH-sänkningen

större, eftersom syror bildas fortare och mängden buffrande saliv är mindre. Det i sig är ingen fara, det är när det går för långt som det blir problem.


– Det har inte lika stor betydelse om medelvärdet för pH under dagen är lågt, det är när pH-värdet ligger under en viss nivå under för lång tid, som papillerna i våmmen skadas och korna blir sjuka. En sjuk våmvägg tar inte upp näring, säger Martin.


”Kon luras aldrig – bara på kort sikt”

Det kan ta tid innan man märker någon försämring hos en ko med sur våm. Många ser inte sambandet eftersom en frisk ko som får kraftfoder till en början svarar med att ge mer mjölk. Tvärtom upplever man kraftfoderökningen som en positiv erfarenhet – kon mådde ju bra och gav mer mjölk!


– Men kon luras aldrig, bara på kort sikt. Efter ett tag kan sjukdomen yttra sig i till exempel lös avföring, ömma klövar och infektioner. Små sår på benen kan ge stora svullnader och bakterier i spenkanalen kan leda till klinisk mastit. På längre sikt kan kon bli riktigt sliten och måste i värsta fall gå till slakt, säger Martina Schmidt Detlefsen.


Ofta håller man produktionen flytande med punktåtgärder, ringer veterinären om specifika problem hos enskilda kor – man ser inte sambandet och helheten. En aspekt är att nysatsande gårdar tenderar att falla lättare i fällan. De kanske har byggt ut, har höga kostnader och är beroende av kor som presterar.


– Sen, när polletten trillar ner, är det ganska lätt att göra något åt problemet. De kunder som inser sambandet och är mottagliga för vår hjälp är väldigt tacksamma, berättar Martina.


Lösningen är helt enkelt att minska på kraftfoder och öka på strukturen i foder som driver idissling och salivproduktion.


I Keenans foderblandare blandas grovfoder med kraftfoder, varje tugga är likadan näringsmässigt.


– Många gårdar har gått över till fullfoder, från att tidigare ha fodrat med grovfoder separat på foderbordet och kraftfoder i automater, anpassat efter varje enskild ko. Men problemet med sur våm är fortfarande stort, säger Martina.


Lyft blicken, tänk större, se längre

När problemet är identifierat och åtgärdat kommer nästa utmaning – att acceptera att mjölkproduktionen kortsiktigt kan minska. Men tappet avtar och friska kor presterar alltid

bättre och är mer lönsamma än sjuka, sett över tid.


Det är många faktorer som påverkar kornas mående och mjölkproduktion. Tanken att titta på hela processen är det som fått J-O Brinks koncept att fungera framgångsrikt. Kotyp, kohälsa, avelsstrategi, miljö, rutiner, utfodringstider med mera – allt påverkar.


– Foder är en hörnsten, men man ser också att kor på olika gårdar ger olika mycket mjölk, fast de har exakt samma foder. Det betyder att även andra saker spelar in, säger

Martina.


Ett exempel är att det ofta byggs foderbord med för få ätplatser, alla kor kan inte äta samtidigt. Kor med lägre rang blir stressade och äter för mycket mat på för kort tid,

vilket ökar syraproduktionen.


– Med större, mer öppna utrymmen och fler ätplatser kan korna äta sig mätta i lugn och ro, och sedan lägga sig och idissla. Det är det bästa, säger Martina. Hon menar att det gäller att ta kontroll över de faktorer man kan påverka själv.

– Vi kan inte bestämma mjölkpriset, men vi kan kontrollera

grovfodret och se till att korna mår bra. Vi kan tänka större och längre, avslutar Martina.


Vill du veta mer om acidosis och sur våm?

Lyssna på Martin Kavanagh och Martina Schmidt Detlefsen i J-O Brinks podd Kosnack, avsnitt 13