Kommande event

Kalvträff med Martin Kavanagh

oktober 28, 2021
Image

Den 22 januari 2020 bjöd J-O Brink in till kalvträff på Carlsro utanför Varberg. Med oss hade vi Martin Kavanagh, veterinär och hälsorådgivare.

Vilken uppslutning det blev – över 50 deltagare! Vädret var på vår sida efter en höst och ”vinter” med enbart regn och mörka moln. Solen stålade under hela träffen och det var behaglig temperatur trots januari. Träffen startade med en genomgång av gården Carlsro, där Magnus Karlsson berättade om produktionen och svarade på frågor. För frågor fanns det gott om och det är det som gör en bra träff.

Som arrangör finns det inget som värmer hjärtat som bra uppslutning och frågvisa deltagare. Med tanke på tidigare väder och just fukt föll det sig naturligt att prata om kalvar och fuktiga miljöer och då i synnerhet fuktiga bäddar. För kalvar kan det bli ett stort problem och skapa sämre förutsättningar för tillväxt och friska kalvar.

Vi frågar – Martin svarar

Vad är det för problem som uppstår med blöta miljöer för kalvar?

Oftast är det två huvudproblem som uppstår vid blöta eller fuktiga miljöer. Det ena är att luftkvaliteten närmast bädden blir dålig. När kalvarna växer spenderar de ungefär 80 procent av tiden liggande. Luftkvaliteten 10–15 cm ovan bädden spelar därför en viktig roll. Det är lätt att tänka fel om man själv ställer sig i bädden och bedömer luftkvaliteten, eftersom man inte känner hur luften närmast bädden är. Det är där kalvarna är. Den blöta bädden kommer från urin och gödsel. Det betyder att luften innehåller ammoniak och höga nivåer av bakterier. Martin berättar att man vid irländska studier sett att lunginflammation är kopplat till levnadsmiljön och luftkvaliteten i bädden, oavsett ventilation. Därför är det A och O att hålla fukt borta.

Det andra stora problemet med blöta bäddar är att det skapar en kall miljö. Kalvar på tre–fyra veckor har en optimal tillväxt när temperaturen är 15–20 grader. I en torr miljö är det lättare att skapa rätt miljö för kalven. Är miljön blöt, byggnaden kall och det är kallt utomhus – då har vi problem. Då måste man lägga till värme, enligt Martin. Detta för att kalvens immunsystem ska fungera och för att kalven ska ha tillräcklig tillväxt per dag.

Vad ser du när du besöker svenska gårdar?

I Sverige bygger man gärna varma stallar åt mindre kalvar, speciellt på de mindre gårdarna. Det är ingen dålig idé, då man lättare skapar en behaglig temperatur åt kalvarna. Men man har sällan tillräckligt bra dränering, ibland ingen alls. Ofta har man kanske en dränering i bakkant av boxen, eller kanske fyller på halm tills bädden måste gödslas ut. Båda lösningarna är dåliga, tycker Martin, då de ofta resulterar i blöta bäddar och dålig luftkvalitet.

Det finns ett stort frågetecken kring dränering i svenska stallar. På den fronten finns det utrymme för utveckling. Det finns även andra utmaningar, speciellt när det kommer till slutna stallar. Det gäller i synnerhet de äldre stallen, där luftutbyte och ventilation kan bli ett stort problem. Med nya stallar kan det istället vara en alltför stor luftvolym, som på så sätt skapar en för kall miljö för den lilla kalven. Martin uppfattar de svenska, ofta individuella, systemen som väldigt arbetskrävande. Oftast är det bara en person som utför arbetet, vilket kan göra det svårt att hinna med, hålla rutiner, hålla hygien etc.

Hur bör man tänka kring dränering?

En tumregel som jag använder mig av väldigt ofta är att man under en ströbädd har en lutning på ungefär 5%.

Det är ganska så brant, men vi har sett att det inte går att få bort fukten från kalvarna annars. Det gäller inte bara ströbäddar utan är minst lika viktigt när det kommer till hyddor och iglos. Martin menar att utfodringsplatsen utan strö kan ha en lutning på ungefär 2,5 procent, utan strö. Själva dräneringsrännan kan ha en lutning på 1 procent.

Vilka är de kortsiktiga och långsiktiga effekterna på kalvar som växt upp i en fuktig miljö?

Det största problemet på kort sikt tror Martin är de ökade kostnaderna för behandling av lunginflammation eller annan lungsjukdom. Dessutom är det inte säkert att en behandling gör kalven frisk, då resultatet kan variera mycket. Effekten på lång sikt är kalvar som kanske haft lunginflammation tidigt, som kommit efter i tillväxt. När de sedan växer upp och är förstakalvare presterar de betydligt sämre än en ko som haft ideala uppväxtförhållanden.

Martin betonar att det verkligen är ett stort problem, då man kommer samla på sig för mycket ungdjur, för att kompensera för en hög omsättning av djur i produktionen. Det leder också till väldigt höga kostnader för lantbrukaren.

Martins tips förhyddor och igloos

Sätt tak över platsen för utfodring, för att skapa en torrare miljö.

Bonus: Det blir trevligare miljö för dem som jobbar med kalvarna.

Se till att dränera hyddor/igloos ordentligt.

Tips: På sommaren kan man med fördel lägga en 10 centimeterskloss eller något annat under hyddan i bakkant för att skapa ett litet luftinsläpp.

Gå in i hyddor och igloos – känn efter och kontrollera. Hur är miljön? Vad behöver göras? Är det fuktigt? Är dräneringen tillräcklig?

Intresse- och kontaktformulär

Curabitur lobortis id lorem id bibendum. Ut id consectetur magna. Quisque volutpat augue enim, pulvinar lobortis nibh lacinia at. Vestibulum nec.

Namn
Denna webbplats är skyddad av reCAPTCHA och Google Sekretesspolicy och Användarvillkor gäller.
Detta fält används för valideringsändamål och ska lämnas oförändrat.